Hej på er...

 

Ja men hej på er, det var ett tag sedan hon skrev nu matten men vi lever och har det bra. 

Händer inte så mycket här, de jobbar och vi sover..

 Ville åker och jagar ibland, matten lägger några spår när hon inte har ont i ryggen, slyngel växer och irriterar..... 

Ja inte mycket att orda om tycker hon....

Ut på tur.

 

Ut på tur ja. Ni som följt oss ett tag vet att hussematte gillar att vandra, inte långa fjällturer med tält och så det är matten för bekväm för men de gillar dagsturer i närområden. Nära där vi är just där och då. Vi har vandrat i norra Bohuslän mest när vi varit i husvagnen i Fjällbacka men nu i vinter står den I Dals Ed så nu ska vi vandra där. Matten har pratat länge, ja i flera år om något som heter Tresticklans nationalpark och den ligger där på gränsen till Norge. Matten gillar inte Norge eller norskar just nu men det är en annan historia med något om coronasmittadvärgbandmaskde är så jladuktiga ,ja hon muttrar.. 

Ja men nu skulle vi vandra, inte i norge men på gränsen nästan. 

Förra lördagen packades fika och vi for iväg. 

Slyngelvalpen är äntligen så stor att vi kan gå lite längre turer nu så. Men oj att det var annorlunda, vi är vana vid kortare turer på klippor och kanske lite skog men här var det bara skog och upp och ner och ja vi var helt slut och det var hussematte också. Som vanligt så får vi inte gå lösa när vi vandrar, så det var sele och lina som gällde. I naturreservat och nationalparker är det strikt koppeltvång som gäller. 

Slyngel och matten hade olika tänk om hur man går.

Enligt slyngel så är det full fart framåt i sträckt lina med matten hängandes bakom... Enligt matten är det bakom på spänger som är hala, fullfart får endast användas i uppförsbackar när matten är trött och behöver draghjälp, annars går man fint framför utan drag, de diskuterade det i ca 9km.... Sen var både matten och slyngel trötta... Vi andra vägrar gå med slyngel för han är så jobbig så han får gå med matten . slut på det! 

Ja så var det, vi gick och gick, mötte man folk vilket vi gjorde hela tiden för det var fullt med andra som var ute, ja då fick vi backa in i skogen och stå fint stilla även om vi mötte andra hundar som både skällde och morrade, ofina typer.. Många fina sjöar med perfekta tränings vikar och annat men ingen träning blev det. Bara gågågå.. Så vackert suckade matten, satan jobbigt stönade hussen och så var det. Nu blir det nog lugnt på vandringsfronten ett tag för matten har ont i ryggen.

 

Hur kan vi som vanliga hundägare hjälpa till att hålla vår ras frisk?

 

Funderar lite över det här med olika sjukdomar hos hund och då menar jag ärftliga sjukdomar. Som " vanlig" hundägare tänker man kanske inte så mycket på detta, man köper en valp hos en uppfödare och sen har man den.. 

Eller så tillhör man dom som köper en valp hos en uppfödare och den är sjuk ,eller blir sjuk eller får allergier, eller haltar för att höfterna är dåliga, eller den får njursvikt för att njurarna är påverkade, blir blind för att ögat är påverkat av något, ja listan kan göras lång över vilka saker som kan hända. Olika saker på olika raser oftast. 

Ja rasbundna sjukdomar eller åkommor finns, det finns hos alla raser och även blandraser drabbas då de kan få från alla de raser som ingår i valpen. Kan man som uppfödare och valpköpare skydda sig på något sätt? Ja uppfödaren har ett stort ansvar i att noga kolla upp föräldradjur, dess föräldrar, syskon osv.. 

Sen kan man inte skydda sig mot allt hur mycket och noga man än är med sin forskning, vissa saker bara händer. Som valpköpare kan man själv söka kunskap hos tex Rasdata eller hos sin rasklubb i mitt fall Flatcoated retriver klubben på dessa sidor finns mängder av information om olika ras relaterade åkommor hos just flatten. men vad kan jag som hundägare bidra med för att rasen ska bli friskare? Jo jag kan och ska, höftledsröntga och röntga armbågar, jag ska ögonlysa, jag ska använda mig av den information som finns på rasklubbens sida, sända in enkäter tex om något drabbar min hund, allt för att föra forskningen framåt och hjälpa våra uppfödare.

 Så nu ska jag åka till veterinären och ögonlysa Ville!!!

 

Valphysteri, eller...

 

Följer med intresse en tråd på facebook som handlar om valp priser. När vi i mars fick hem Tick kostade de valparna 16.000 mycket pengar för en hund kan tänkas men räknat på hur länge de lever och vad de ger mig under den tiden så ...ja saker kostar. 

Just nu eller ja ända sedan i våras när corona slog till har efterfrågan på valpar varit stor här i Sverige, alla verkar vilja passa på att skaffa hund nu när de ändå jobbar hemifrån och har tid. 

Ja nu vet jag inte riktigt om det är just det som avgör men något är det för efterfrågan har skjutit i höjden. 

Uppfödare vittnar om att människor ringer och bönar och ber om att få köpa valp. De försöker bjuda över i pris och tycker att " du har ju fler tikar, para dessa då" men nu fungerar ansvarsfulla uppfödare inte så. De har kullar planerade sedan länge, meriterat och hälsolkollat sina tikar, valt hane med omsorg och oftast har de redan en lång kö med valpköpare. 

Ansvarsfulla uppfödare parar inte sina tikar för att "producera valpar och tjäna pengar" visst kan det tyckas att om du får 10 valpar i en kull och varje valp kostar ca 16-18000 då är det stora pengar och det är det. Men att ha flera hundar vilket de flesta har, kostar pengar, mat, försäkring, veterinärvård, resor till olika prov och utställningar, anmälningsavgifter osv... Det kostar, resor för att para ( de använder sällan grannens hane) språngavgift, tikar som går tomma, tikar som mitt i natten eller på helgen måste till veterinär för kejsarsnitt, valpar som plötsligt blir sjuka, nattvak, semester för att passa på valparna, ja listan kan göras lång... Om någon uppfödare vågar räkna på vad deras kullar verkligen har kostat innan de säljs ja då blir timpengen låg...

 Men nu i corona valphysterin då kryper oseriösa valpproducerare fram, de har en tik av någon sort som de parar med grannens hane och vips så har de en designer -kull där varje valp säljs för 30.000 . Och folk köper, de köper gladeligen en valp där föräldrarna inte har någon hälsotest alls, nej det finns inga garantier, ingen doldafel försäkring, inget uppfödaransvar....men folk köper... 

Nu är det tyvärr så att alla rasuppfödare inte heller är så seriösa utan de vill gärna hänga på pengaströmmen och parar tikar med c-höfter, tikar som egentligen är för gamla osv.. så detta är i mitt tycke en jla soppa just nu.. Ska ni köpa valp, vände er till en seriös uppfödare, kolla själva på te x rasdata vilka meriter tiken och hanen har, kolla hälsa på både föräldrar och deras syskon, ställ frågor även om de känns obekvämt, ifrågasätt priset om det är högt. Är 20.000 ett orimligt pris för en valp från en seriös uppfödare? 

Nej jag tycker inte det!!!

Gågågå....

Tror vi nämnt det förut men hussematte gillar att vandra. Vi går ofta på tur i alla olika väder och på olika ställen.  I lördags var vi på tur i Näverkärr för husse ville se den stora båten som är här och bråkar. Så vi gick uppför berg och genom leriga kohagar ( utan kor ) matten klagade lite för hennes kängor gjorde ont i fötterna eller hur det var. Regnade gjorde det men vi hade kul, badade och åt koskit och så.

Nu har matten köpt nya kängor som är jätte bra säger hon så nu går vi varje dag,  långa turer blir det och vi klagar inte.  I morse mötte vi lillahusse på promenaden och det var toppen.  Ja vi har det bra vi. 

Influeners!

Influensers..Ja nu har matten gjort ett eget Instagram till oss så nu är vi såna där influensare alltså såna där som syns och visar upp sig.... Så ni andra vet hur det ska vara, vilket schampo vi använder(grönsåpa)  ilsken mat vi äter (Magnussons kennel) hur vi tränar osv... sannevikshundar  heter vi där om ni vill följa ...

Inte som ett par springskor...

Nej att ha hund som hobby är lite annat än te x löpning. 

Att ha hund är att aldrig kunna vila helt, man kan inte ställa dom i hyllan när vädret är dåligt eller kroppen värker eller man bara helt enkelt inte har lust. 

Att ha hund innebär att gå upp innan solen vissa dagar, att gå och gå i ösregn, storm, dimma, kyla ja helt enkelt i alla olika väder. Bara i stark värme som jag inte motionerar mina hundar. 

Värme ja. De riktigt heta sommar dagarna då får jag gå upp ännu tidigare för att rasta, motioner eller träna hundarna, då när alla andra sover då är jag igång för hundarna behöver det.

 De behöver mig för att få det de behöver för att må bra. Nej det är inte som tennis eller golf eller någon annan hobby, jo hästar det är likställt med hästsport, där är det också vårt ansvar att djuren får det de behöver. 

Att vara hundägare med som vi arbetande hundar innebär att alltid ha ett ansvar, nej jag ligger inte i soffan på jobbrasten, jag åker hem och går en runda i skogen med hundarna. Inte för att det alltid lockar utan de behöver det.

 Jag tränar inte alltid genomplanerade pass men jag aktiverar dom varje dag med någon form av arbete. Är jag trött, sliten eller kanske sjuk ( ja de behöver aktiveras även om jag är sjuk) då får de några tennisbollar utkastade på åkern för ett sök. De ska inte bara aktiveras, de ska motioneras också så de har kondition för arbete. Ja när jag nu tänker efter så är det ett himla slit för att de ska må bra men det gör också att jag mår bra, det är skönt att gå i den tidiga morgonsolen med fågelkvitter och blomdoft. Jag får motion och träffar många likasinnade, är aldrig ensam och möts oftast ( ibland sover dom) av glada hundar när jag kommer hem. 

Vad vill jag säga med detta inlägg då? Jo att ha hund är ett ansvar, ett åtagande, något man inte kan sätta i hyllan när man inte har lust, som man kan med springskor ;)  Men det är också himla roligt!! 

Första vandringen!

Semester har vi och då är vi ute på tur. 

Tickens första ordentliga tur med sele och lina. En lite kortare tur på Kroppefjäll, eller ja den blev lite längre än planerat då vi fick vända i stället för att gå runt sjön då vi hamnade i ett kalhygge som inte gick att ta sig igenom utan att bryta benen. 

Tick klarade detta fint och var nog den av oss som var piggast när vi kom tillbaka till bilen..

Han växer och utvecklas.

Han blir mer och mer lik pappa Ville till sättet. Alltid nära var man än är, ibland lite väl nära .. kommer farande som en raket rakt upp i hängmattan eller solstolen.  Men han skäller och varnar för alla ljud och det gör inte Ville. Skäller det på Tv:n så svarar han..

Han är med på lite längre turer, alltid nyfiken, alltid glad.  Vi spårar och apporterar vilket fungerar fint. Han är följsam och kontaktsökande med på vad vi än hittar på.

En härlig kille!

En vanlig morgon här hos oss...

 En vanlig morgon just nu så vaknar vi vid 6 tiden. Har en stunds morgon prat med matten i sängen så hon vaknar till ordentligt. Ja ibland vaknar hussen för matten vill sova men oftast är det hon som är vaken. Sen går vi ner och matten bär Tick för han vågar inte gå i trappan. Matten stönar och stånkar för Tick är ganska stor och tung nu men han vägrar gå i trappan. Sen släpper hon ut oss i trädgården muttrandes om kaffe. Inget händer här innan matten fått kaffe... Sen när hon är som folk då går vi ut igen, antingen på åkern eller till skogen. Vi får rusa av oss lite och kolla nattens skörd av olika bajs.. Sen vilar vi en stund innan vi får frukost och matten dricker mer kaffe...Detta är en morgon nu i coronatider, det är lite annorlunda.

 När det var som vanligt( Innan corona) ringde mattens klocka " innan fan var lös" som hon sa. På med pannlampa och ut på promenad. Om vi var vakna och ville gå ut var det ingen som frågade...

 Corona är bra för oss hundar för matten och hussen är hemma mer, minsta host eller snor så måste de vara hemma, nu är de friska igen och matten jobbar på sitt jobb och hussen hemma.

Hur jag valde valp...

Det är en stilig kille det här, bilden visar inte riktigt allt, skulle vilja ha bakbenen mer bakåt ;) men det visar något. Han är slank och elegant, inte så "tung" som sin far, han har små söta tassar och ett vackert huvud. 

Valde jag då honom för hans utseende? Nej det gjorde jag inte. 

Testade jag hans egenskaper med olika övningar och annat? Nej det gjorde jag inte. Det finns en mängd olika saker man kan göra när man väljer valp.

 Först kan man gå igenom hela hunden, se lite hur den är byggd, vinklar, huvud osv, det gör man oftast om man är ute efter en hund som man vill ha till utställning.

 Visst vill jag ställa ut honom och visst vore det kul om han blev snygg. 

Man kan testa valpens psyke och arbetslust med olika övningar, testa med rådjurs ben och vilt om man vill ha en arbetshund. Visst vill jag ha en bra arbetshund. 

Men viktigast för mig är att vi blir ett team, att vi gillar varandra och passar ihop, att valpen vill bo hos oss och vara med mig.

 Så hur gjorde jag då?

Det var 3 hanar i kullen och en hane ville jag ha, två var väldigt lika och jämna i storlek, en var lite mindre. Så jag tog upp de en och en, höll valpen mot mig och viskade "vill du bo hos oss" ja jag skämtar inte, det var just så jag gjorde. Den ena stora tittade bort och brydde sig inte så värst, den lille pep och ville bara ner men sen kom den som blev Tick. Han borrade in huvudet mot min hals knorrade lite och somnade med huvudet mot mitt öra ;) Ja så valde jag Tick. Tror de var 5v när det valet gjordes, sen, varje gång vi kom för att hälsa på så kom han direkt fram och ville vara nära när vi skulle åka kravlade han upp i syskonhögen och somnade. Att han nu visar tecken på att bli snygg och så här långt är en bra arbetshund, ja det visar bara att valet var helt rätt. Han är dessutom från dag 1 här hemma helt trygg, accepterad av de andra och en självklar del i vår familj.

Han växer...

Ja han växer den lille, långa ben nu och mängder av energi. Det har inte blivit så många uppdateringar här i det sista då min dator lagt av men nu har jag lånat sonens så förhoppningsvis så ska det bli lite mer aktivitet här igen. Har inga bilder i denna än men det kommer...

Vi har så smått börjat träna nu, mest viltspår men även apportering och lite lydnad. Spåret fungerar bra, han är intresserad och  noggrann, inte påverkad av sele eller lina. Gillar att bära och hämta. Väldigt lyhörd och lättlärd. Jag är otroligt nöjd med honom så här långt. Vad jag har hört så är alla väldigt nöjda med sina valpar vilket känns bra.

Det går fort...

Ja här skulle man kunna tro att uppdateringarna skulle hagla... Valpledig, jo men då ska jag hinna massor... Öhh nej det gör man inte.
Första veckan var storm, regn och kyla, en valp som ännu inte var trygg här med oss utan ville ligga nära hela tiden. Tillbringade veckan i soffan med sovande valp, springa ut så fort han vaknar, kissa... in... ut... kisa.. suck.. De stora ska samtidigt ha sitt med motion och aktivering. Bur träning blev en bra lösning, Tick i sin lilla bur med en tugggis och sen snabbt ut och aktivera de stora på åkern. Det funkade fint, de stora fick sitt och Tick blev helt trygg i sin bur.
Han sov första två veckorna i en kartong bredvid min säng vilket fungerade fint han blev lugn och sov tryggt. Nu har han vuxit ur kartongen och sover i vår säng ( det gör alla våra om de vill) han är lugn och trygg i att när vi går upp och lägger oss ska man sova.
Han har vuxit massor och blivit stabil i kroppen, springer med både i skogen och på åkern, irriterar de andra när vi tränar men det fungerar fint att han är med och grejar runt i skogen när de andra jobbar vilket underlättar för oss.
 Ja allt fungerar fint här och Ticken växer och utvecklas som han ska, Milla är lektant och Ville ja han tar det med ro.

Tick!!

 Tick heter han! Det tog ett tag att finna namnet till "Lillebror" att jag ville ha ett "T" namn visste jag. Men vad skulle det bli? Tjoffen, Tjalle.... ja det fanns lite att välja på men jag vill ha ett kort namn som ligger bra i munnen när man ska ropa, ett namn som passar även på en vuxen hund. Många väljer gullepluttiga namn för det passar en valp men de ska ju ha namnet även som vuxna så.. 

 Så Tick får det bli, även om husse fortfarande kallar honom för tjoffen ;) men så är det de får många smeknamn under åren. 

Han växer och har det bra. Sover, äter, kissar och bajsar för det mesta ute, någon pöl har det blivit när vi inte varit snabba nog.

 Han fungerar fint med Milla och Ville, de blir lite irriterade på honom ibland men han fattar snabbt när de morrar lite lågt. 

Det är lite som att ha en 2 åring i huset igen, en som just lärt sig gå och pillar på allt, stoppar allt i munnen och försvinner snabbt när man vänder ryggen till. Man får skydda honom från faror för han förstår inte själv att man te x kan ramla och skada sig. Så jag har fullt upp här och längtar lite tillbaka till jobbet... pust..

Lillebror....

 Tiden går fort, tycker inte det var så länge sedan vi lämnade Ville hos Kennel Torpedos för parning. 9  st svarta valpar föddes och nu är de redan 8v och vi har hämtat hem en liten kille.

 Han är helt otroligt stabil och lugn, kom in i familjen, de andra nosade över honom och sen var det bra. De morrar lugnt om han gör något de inte gillar, då backar han och går därifrån. Han sover och äter, busar och leker. Vi var lite oroliga för att Milla inte skulle gilla honom då hon inte är så förtjust i just valpar men tvärtom blev det. Hon busar med honom ute och han sover nu bredvid henne i soffan.

Tror aldrig vi haft en valp som så snabbt har accepterats och kommit in i vår flock. Inga rädslor, inget pip eller skrik i natt. Han sover i sin kartong bredvid sängen, pep till när han ville ut men sov sen lugnt.

Finns två otingade tikvalpar om någon är intresserad. Kontakta Kennel Torpedos för info...

Lillebror...

 Här har vi honom, herr blå eller Lillebror som han kallas. Vad han ska heta har vi inte riktigt bestämt än men något på T blir det.

De är så fina alla nio men jag fastnade för honom redan vid förra besöket då de var 4v så om inget annat händer så är det han som blir min nya arbetshund.

Här är han och mamma Thea. 

Hur Milla och Ville kommer att reagera på Lillebror det får vi se men Ville är alltid lika lugn och fin med valpar så där blir inga problem Milla är lite mer avvaktande så där blir det spännande men inga problem skulle jag tro.

ja detta ska bli så kul!!

Här sitter vi...

Ja här sitter vi och poserar... som vanligt... suck. Det blåser storm och är kallt men ta kort ska hon matten....

Kunde inte hålla mig...

Nej vi kunde inte hålla oss längre... Valparna är nu 2,5 v och i söndags tog vi en tur bort till Torpedos för att titta på dom. 

Hade tänkt vänta tills de är en så där 4 v för än är de så små att man bara ser svarta korvar som äter och sover. 

Och visst var det väl så, svarta men inte små, de var stora som limpor ;) men åt och sov det gjorde dom. Så fina och mamma Thea är så lugn och harmonisk med dom. Ja detta ska bli så kul, önskar jag kunde ta ledigt ett halvår nu och bara vara hemma med valpen. Men det går ju inte 2v semester blir det och sen får vi pussla med tiden jag och maken, den kommer nog som de andra gjort att få åka med maken i lastbilen en del...