fredag 24 februari 2017

Svära i kyrkan och jag är för gammal för det här!

Sitter vid frukostbordet och bläddrar i tidningen Canis, fastnar för en artikel och börjar läsa, läser om och går tillbaka.. hmm.. fattar inte hälften. Fikonspråk brukar man kalla det när det skrivs eller pratas så ingen som inte är helt insatt förstår. Men Canis är en hundtidning, en tidning om hundträning? Jag har levt hund, tränat hund ja, gjort det mesta med hund de senaste 40 åren, borde jag då inte förstå orden? Jo det kan man tycka men nej. Fortsätter bläddra och artikel för artikel är, om inte obegriplig så, väldigt konstig, för mig alltså. Detta är en bra tidning som jag genom åren plockat många bra tips och ideér ifrån, har nu inte haft den på ett tag så...

Jag är för gammal för den här sortens syn på hundträning. För mig är det att med tillit och positiv uppmuntran bygga en fin relation mellan mig och min hund, det är hundträning.. för mig.

Scrollar i fb flödet och ser bilder på hundsim i bassäng, bra rehab men nej då det är friskvårdssim, massage och balansträningsövningar. Det är nu känsliga läsare ska sluta, för nu börjar jag svära i kyrkan ;)

Sen när behöver en fullt frisk hund allt detta? När det räcker med att motionera i skog och mark, balansera på stockar och stenar, gå på olika underlag, rusa fram genom myren, upp och ner i backarna. Simma i sjön på sommaren, pulsa i snö på vintern.

 Kan det kanske vara så att dagens hundar tränas på så sätt att de blir stela i kroppen, vrider lederna i konstiga vinklar när det ska slitas, dras och kastas med olika belöningsverktyg? När ett fritt följ utförs med en statiskt stel nacke i en för hunden helt onaturlig vinkel? När hunden hela tiden är på helspänn inför något som ska komma. Inte en klapp en liten gobit eller ett beröm med lugn röst, nej det ska vara en dyrt inköpt special grej för belöning eller vad det är.

Varför tar man bort gruppmomenten i lydnadsklassen? Jo för att ingen ska bli skadad, för att dagens lydnadshundar tydligen inte kan ligga lugnt bredvid en annan hund. kan det bero på att de är så taggade på sina belöningar? Kan det vara för att de är så höga på förväntningar. Kan det vara för att de tränats för mycket i för ungålder? Jag är så gammal att jag minns bruksprovens platsliggning på tävling, det var inte fem utan kanske 15 eller fler som låg på rad då, var det någon som reste sig, slogs och blev skadad? Ja nån gång hände det väl men inte ofta, de låg lugnt tills de blev hämtade.

Nej jag lockas inte längre av lydnadsträning eller tävling, det var kul på den tiden jag gjorde det. Jag lärde mig massor, åkte runt och tävlade, träffade likasinnade och ja vi hade kul. Vi tränades ibland om vi hade tur av de äldre på klubben, de som tävlat SM och annat. Inte betalade vi för det, de hjälpte oss i alla fall, för att de tyckte det var kul att ge vidare kanske.

Hundsport ska vara kul, föda gemenskap, skapa positivitet, gemenskap osv... Så tycker jag!

Så nu har jag svurit i kyrkan ;) eller, i all fall fått sagt att, jag är för gammal för den nya tidens hundträning!! Jag förstår ju inte ens vad det står i artiklarna numera :)

tisdag 21 februari 2017

Full fart mot beach formen ;)




Här bygger vi starka muskler. Ville och Milla älskar grustaget, där rusar de i full fart, upp och ner. Gräver och jagar varandra så gruset sprutar. Milla är 10 månader nu och har en kropp som är otroligt fin, starka fasta muskler och en fin benstomme. Hon motioneras ungefär som Ville gör, rasar runt i skogen, över stock och sten på berg och i grushögar. Vi apporteringstränar nästan varje dag, både som träning och som aktivering när vi jobbat mycket. Milla går framåt som tåget och utvecklas för varje dag, jag är så nöjd med henne. Ville är en snabb slarver som gärna byter dummy och hittar på annat ofog... Men båda har en arbetsglädje som är enorm och det är det viktigaste för mig, det andra kan vi träna bort sedan.