Bilder, bara bilder....

Morgonrutiner i kaos...

 Lite av en sjukstuga här hos oss nu. Tishen skar upp en trampdyna när vi var i Dalsland för ett tag sedan, upptäckte det när vi kom hem på söndagen. Tog beslutet att åka till jour veterinären direkt. Med min veterinärs ord i öronen. Trampdynor ska sys så tidigt som möjligt medan såret är färskt. Såret syddes och allt var frid och fröjd.. Men sen sprack sömmen och det glipade, var hos min vet igår och vi bestämde att inte operera direkt, för en operation skulle behövas, skära bort och sy på nytt.. Tishen är gammal och jag vill inte söva honom i onödan, det tog lång tid för honom att vakna efter sprutan med lugnande sist så... Nej nu fick han penicillin och vi ska dränka tån i såpa, på med strumpa och sedan promenad. Ja en plastpåse måste på också för han går alltid i sunkdiken... Väl hemma så ska det tvättas och sårsprayas och sedan på med ny strumpa. 

 Ville har under våren haft problem med analsäckarna, ska opererera bort dom till hösten. Nu började han lukta igen så han fick följa med upp till veterinären igår, hon tömde men tyckte det såg ganska ok ut, ingen vidare behandling mer än....... Tvätta rumpan två gånger om dagen, massera mjukt och skölja, salva som smörjs innan promenad för att han ska tömma tarmen ordentligt.....

Så.... morgonrutinen här är lite kaosartad. Tishen ska såpas och påse på, Ville ska smörjas i rumpan, promenad i koppel med tre hundar varav en har en prasslande påse på foten som Milla tycker är spännande och läskig, ner i diken, trassel i koppel prassel i påse, lukta, trassla ner i diken upp, prassel i påsen, Tishen går sakta för påsen är läskig, Ville ska bajsa men de andra stör, Milla biter i allas koppel och hänger som en vante...

Hem och tvätta tass, spraya tass, nytt förband, Ville ska tvättas i rumpan, Milla vill ha frukost, jag vill ha frukost, Tishen ska ha sitt penicillin och smärtstillande.... Sa någon att det var lika mycket jobb med en hund som med fler??? En hund är en dröm, tre är ibland en mardröm!!

NU ska jag äta frukost, hundarna har fått sitt och vilar nu!

Millas första dopp och en kvällsträning!

 Igår kväll var det träningsdags för Ville och hans brorsa Bruno. Tish och Milla fick följa med matten direkt till sjön när de andra tränade i skogen med döda fåglar..

 Tishen älskar att bada men för Milla var det första kontakten med vatten, hon plaskade lite försiktigt i kanten.

 Men när Tishen gav sig ut för att simma då blev hon bara tvungen att också försöka sig ut i vattnet, att hon stog på en brygga... ja det blev ett dyk då, när man tar ett kliv ut bara då dyker man, två gånger gjorde hon det ;)

Som hon skällde på Tishen som gled runt i vattnet... Hon stod på bryggan eller stod, hon hoppade runt och skällde på honom...

Sen kom Ville och visade hur man ska göra!

 Milla kan också apportera men den stora blöta fågeln den var inte så intressant! Kan säga att Milla för första gången sovit en hel natt och vi väckte henne för morgon kissen nu!

Tidigare och tidigare...

Nu med ny valp kommer nya drömmar och nya planer. Vad vill jag med denna hunden, när ska det ske, hur ska jag göra. Stressen känns, ja ni läste rätt, Milla är nu 11 veckor och jag känner en liten stress över hur jag så snabbt som möjligt ska få till resultaten på henne, visa hur duktig hon är och även jag.. Sjukt när jag tänker efter. Jag vill göra resultat, gärna så snabbt som möjligt! Är det konstigt? Ja för den normale hundägaren så är det det, de njuter av valp perioden och suckar över unghundstiden. Åhh är det inte ljuvligt med valp, de är ju så söta? Nej jag tycker inte det säger jag, väntar bara på att hon ska bli stor nog att börja träna ordentligt med.. Med det kommer den lilla gnagande rädslan för att göra fel nu, att inte lägga rätt grund osv..

Jag är nu ingen nybörjare på detta Milla är min 8e flatt och 9e egna hund...Men det är faktiskt först nu som jag känner en viss stress och krav, Det har jag aldrig tidigare gjort, så därför bestämmer jag mig nu för att sluta med detta tänk. Milla är Milla, när vi kommer till start, när hon gör om hon gör....

Men vart kommer detta tänk ifrån vad är det som gör att kraven på tidiga resultat är så mycket större nu än vad de var för säg 10 år sedan. Det är inte bara i mina tankar detta finns, Jag ser det runt om i hundvärlden. Man ska ut och prestera 100p på unghundsderby, cert i helst juniorklass på utställning osv...Allt ska gå så himla snabbt numera. 

Man far på kurs till någon lämpligt duktig instruktör, tränar järnet, lägger ner en förmögenhet på läger och flera kurser och andra instruktörer och visst får man eller vissa, i alla fall ,resultat. Dessa resultat slängs ut i sociala medier och får 500 kommentarer om hur duktig du är..

 Duktig ja, då börjar du genast med egna kurser, för visst måste man väl vara så duktig om man får så tidiga resultat..

Ja det finns en mängd duktiga instruktörer ute i världen, massor med bra hundmaterial också men jag är också bra på det jag gör, har haft många fina hundar och fina resultat genom åren men aldrig på så unga hundar. Tvärt om har jag alltid sagt att man ska ta det lugnt, låta hunden få mogna i sin egen takt och inte ha för bråttom. Flatten ( för det är om flatten jag skriver) mognar sent och behöver tid på sig, de är inga labradorer  som mognar tidigare. Flatten funkar oftast bra att träna mycket och bra med fram till en viss ålder, oftast vid 1,5-2 år sen behöver de en paus, de behöver får mogna. Under den tiden tränar jag på det de redan kan, tar det lugnt och backar om det blir jobbigt. Sen kan man starta upp igen med en oftast ;) lugn och harmonisk hund, det gäller att ha is i magen och vänta ut dom.

Så nu lägger jag ner min egen prestations hets, går tillbaka till mitt eget tänk och mina träningsmetoder.

 Grattis till alla som får fina resultat på unga hundar. 

Åk gärna på olika kurser och träna med olika instruktörer men tänk själva, ta till dig kunskap men köp inte allt. 

Gratulera era vänner som får fina resultat men låt det inte stressa er.

Njut av att ha hund, för det ska vara kul!!

Tishen blev NOUCH och SU(u)CH som veteran och blev Norsk Veteran flatt mästare ;) så det är aldrig för sent, fint vin mognar sakta och ska avnjutas länge.

Det rullar på...

 Ja dagarna de går och Milla äter, sover, busar och växer.Känner det när jag ska bära henne nerför trappan  för natt kissen, hon är mycket tyngre nu.

 Hon bär runt på våra skor, tuggar lite på dom då och då. Vi får stänga in dom nu igen. Det gjorde vi alltid på den tiden när Ellen levde, hon åt allt under sina tre första år och bar alltid ut skorna i trädgården.. Lagom kul när man skulle till jobbet och såg sin ena sko ligga ute i ösregnet...

 Hon sover lugnt på nätterna, ibland i vår säng, ibland på någon av hunddynorna eller så bara raklång på golvet. Vaknar oftast en gång för en snabb kiss men sover sen vidare tills jag går upp.

 Gillar att busa runt i skogen, över under, in med huvudet i alla hål och under stenar. Gillar inte speciellt att gå i koppel på vägen. funkar bra att åka bil, hon har fortfarande sin bur i baksätet. Jag tycker hon är lite för liten för att ligga hos killarna där bak.

 De dagar jag jobbat några timmar har de varit hemma, ensamma en stund och sen har någon varit hemma hos dom. I fredags var de med husse på jobbet och Milla åkte lastmaskin för första gången, funkade fint... Ja som sagt, det rullar på.....