söndag 16 september 2018

Blev inget med det!

 Nej det blir ingen jaktprovsstart för Ville i år. De två prov som vi anmält till blev vi på båda lottade som reserver och kom inte med.

Med så många starter förra hösten och det lottningssystem som är så hade vi nästan inte en chans att komma med.  Trist ja men så är det, många som vill starta och inte så många prov inom rimligt avstånd (och då pratar vi om typ Värmland) ja detta är ingen sport för den med liten inkomst.

 Hundsport har blivit väldigt dyrt. Anmälningsavgifter, bensin kostnad, kanske övernattning då det är långt att åka, kurser och träningar som kostar. Nej detta är en aktivitet som dragit iväg när det gäller pengar man får planera noga och avstå ibland.

 Och utställningar ja det ska vi inte tala om... Det är inget man anmäler bara så där för att det är kul numera. Vi har dragit ned rejält på det just för att det blir för dyrt. Lägga ut så många tusen för kanske ett ck om man har tur nej det är inte värt det längre. Känns lite trist men så är det.

onsdag 12 september 2018

Milla min Milla...

 Milla ja, hon som skulle bli prinsens efterträdare som min jaktprovs hund, hon som skulle bli så mycket i min planering... Hon som var planerad och så efterlängtad. Jag har aldrig tidigare planerat en valp, de har liksom bara funnits där när det blivit läge för en ny hund men denna dam eller egentligen herre, för det var meningen att vi skulle ha en hane till, inte en tik. Men så blev det bara en hane i kullen och han uppfyllde inte mina utseende krav så då föll valet på en tik.

 Ja hon skulle som sagt bli min efterträdare till Tishen som började bli gammal och skröplig. Denna dam som första gången hon såg en dummy spottade på den.. ja nästan i alla fall, hon total vägrade att ta den. 

Att apportera såg hon inget nöje i, nej hon brydde sig inte. Jobba tillsammans med mig ville hon inte heller. Det tog ett år innan hon tog en dummy men sen var det som hon aldrig gjort annat men att lämna den till mig är onödigt, hon slänger den en bit ifrån, vad jag än gör så... Hon gillar inte skott, accepterar det men vill än så länge inte arbeta då det skjuts. Hon är en helt suverän markör, missar aldrig, helt ok på söket men än så länge lite osäker när det blir svårt. Skrajsen och skvättig i nya miljöer men det är inget ovanligt det har jag haft andra flattar som varit i hennes ålder men ja, hon är allt jag inte planerat.....

Men kan man undra, varför har jag henne kvar då om hon inte fungerar som jag planerat? Jo för att hon är en hund som jag tagit in i familjen, hon har all rätt att vara den hon är, bara för att jag har en plan....så.... behöver inte min plan vara rätt. 

Milla är en kompis inget arbetsredskap. Hade jag varit jägare som yrke och skaffat henne som ett arbetsredskap i min yrkesroll, ja då hade hon antagligen inte varit kvar men för mig är det en sport att träna hund. Våra hundar är familjemedlemmar. Och vad säger att jag inte för stunden, medan hon mognar  kan testa en annan inriktning? Så imorgon ska vi börja en kurs i Rally lydnad. Kan vara kul att testa något nytt men lite läskigt... Och jag tvivlar inte på att Milla om några år när hon mognat färdigt kommer att vara en fin jaktprovs hund. 

Än så länge är hon en utmärkt strosa i skogen med kameran, plocka bär/svamp kompis, ligga i soffan och mysa hund.