Första vandringen!

Semester har vi och då är vi ute på tur. 

Tickens första ordentliga tur med sele och lina. En lite kortare tur på Kroppefjäll, eller ja den blev lite längre än planerat då vi fick vända i stället för att gå runt sjön då vi hamnade i ett kalhygge som inte gick att ta sig igenom utan att bryta benen. 

Tick klarade detta fint och var nog den av oss som var piggast när vi kom tillbaka till bilen..

Han växer och utvecklas.

Han blir mer och mer lik pappa Ville till sättet. Alltid nära var man än är, ibland lite väl nära .. kommer farande som en raket rakt upp i hängmattan eller solstolen.  Men han skäller och varnar för alla ljud och det gör inte Ville. Skäller det på Tv:n så svarar han..

Han är med på lite längre turer, alltid nyfiken, alltid glad.  Vi spårar och apporterar vilket fungerar fint. Han är följsam och kontaktsökande med på vad vi än hittar på.

En härlig kille!