God Jul!

God jul till er alla!

Blir glest mellan inläggen här nu, dator strul ställer till det och att som nu köra från telefonen är inte min grej.

Men ha nu en härlig jul helg vad ni än hittar på.

Länge sedan nu..

 Jo men nu var det ett tag sedan.

Mattens dator är paj, funkar bara ibland så då tyckte hon det var för meckigt sa hon. Varför hon inte bara skaffar en annan ? Ja det kan man ju undra men hon är sån , gillar inte nya teknikgrejor säger hon, vet inte hur de funkar osv.. men idag har hon sparkat igång den gamla bara så ni ska veta att vi finns kvar här å har det bra. Inte lätt att vara influenserhundar när hon inte sköter sitt jobb..

Men vi har det bra, sommaren var fin vi var på semester i husvagnen. Fick gå i koppel och vara turisthundar ett tag men sen for vi till Örebro och upp i Kilsbergen och då fick vi träna massor och det var bra.

Sen gick färden till Kristinehamn och flattmästerskapet. Ville startade och det gick fint, i år fick han poäng på alla stationer och jobbade sitt allra bästa. husse gjorde väl inte riktigt allt rätt och det var där poängen rök ja vad fasen sa Ville här jobbar jag och kämpar sen tappar hussen dummyn när jag lämnar av den..Men vi kommer igen nästa år och då ska även Tick vara klar för start.

De tränar på Tick och matten, ibland jublar hon och säger att han är sååå bra och ibland muttrar hon om hjärna som en höna och när ska han mogna... fast hon är ganska nöjd. Förra veckan var de på utställningsträning i ösregn och det var konstigt sa Tick.. så många hundar och jag fick inte hälsa på en enda bara springa runt runt ...

Milla mår bra hon är med på allt och håller ordning säger hon..

Ville har fullt upp med hussen och älgjakten nu, inte för att de hittar någon älg men de försöker...

Ja så har vi det här hos oss....

Vi har snyggat oss..

 Inga utställningar än men man kan anmäla till  en exteriör bedömning och det har vi varit på. NÄKK hade en bedömning i torsdags med domare Lisbeth Liljekvist. Jag hade anmält Milla och Tick, Ville behöver det inte nu så han fick bara följa med och komma ut lite.

Milla har vuxit i sin kropp och utvecklats fint i det sista tycker jag och det tyckte domaren också.

Excellent med ck och en super fin kritik. Lite höga frambensrörelser vilket enligt domaren beror på att jag tränat med godis... men nej det har jag inte. Jag har däremot en hund som var överlycklig och super pigg, . Milla bara exploderade av glädje när hon äntligen fick visa upp sig.

Ville ha en bedömning på Tick för att se hur han utvecklas. Han är nu 17 månader och i mitt tycke kommer han sig fint. Detta bekräftades av domaren, han fick excellent med en fin kritik. Önskas lite mer förbröst och det är inget konstigt då han är ung än, lite lösa armbågar vilket också kommer att växa till sig men annars bara fint så jag är nöjd.

Jag är också väldigt nöjd med hur Tick skötte sig i bedömningen med tanke på att han är en "coronavalp". Vi hämtade honom just när coronan bröt ut som värst och allt stängde ner. Han har inte varit ute på något speciellt men jag har varit nog med socialträning. Tagit med honom ut på stan och i samhället när tillfälle getts men i en utställnings situation har han aldrig varit så visst fick domaren en extra puss men hon fick gå igenom honom och han både sprang och stod snyggt.

Vi har födelsedag också!

 Grattis Ville som idag fyller 7 år!!!

Inte bara träning.

 

Nej det är inte bara träning här, vi badar också.

Varmt har det varit, så varmt att matten varit uppe super tidigt för att motionera oss sen har vi mest legat i skuggan hela dagarna. Husse jobbar mycket hemifrån nu så då kan vi gå ut och in som vi vill.

Matten har anmält Tick och Milla till exteriör bedömning och Milla är lite för rund säger matten så nu motionerar dom hela tiden, cyklar och simmar och annat. Tick har fått testa cykelmotion nu när hans höfter är röntgade (A) men han tycker det är läskigt konstigt. Han vänjer sig äger matten..

Millas gamelmatte från Umeå har varit här på västkusten så nu är Milla fintrimmad i pälsen också, bara några kg kvar att få bort sen är hon perfekt... Milla är sur och hungrig...

Ja annars rullar det på här, Ville är anmäld till flattmästerskapet och i helgen ska i till Värmland på träningsläger..

Träna hund...

 

Nej men detta är väl ingen hundtränings bild? Nej det är det inte men bilden är tagen när vi var på ett jaktprov någonstans.

Vad jag vill skriva om nu är hundträning men inte den som vi oftast ägnar oss åt. 

Vi tränar viltspår.

Vi tränar jaktapportering.

Vi tränar  vänstervarv som i utställnings träning, spring snyggt, stå snyggt.

Men nu i dessa pandemitider behövs annan hundträning har jag märkt. Då utställningar och andra prov lyser med sin frånvaro och vi har tid för annat.

Vi vandrar mycket på olika leder, hundarna får gå i sele och lina. Vi besöker olika städer, hundarna går i koppel.

Men våra hundar kan inte gå normalt i sele och lina och absolut inte i koppel. Inte gå så där naturligt avslappnat bredvid eller i linan lagom framför. De har inte lärt sig det, de har en förväntan på att något ska hända. Men det händer inget nu vi bara går och går och ser på saker som för hundarna inte betyder något alls eller jo arbete. Vi vandrar sakta fram på en stig och hundarna förväntar arbete och strävar framåt mot sjön kanske där det ska simmas och apporteras inte sittas på en sten och dricka kaffe??

Vi går i en stad men vart är vi på väg, runt det hörnet kanske finns något eller in här eller där, vart är vi på väg och vad ska hända? Men inget händer och de blir frustrerade och drar igen.

Och varför är husse/matte så irriterade, varför suckar de om att vi inte kan uppföra oss som normala hundar, vi gör ju det vi är på väg mot något...

Så nu har jag tröttnat på dragande hundar som förväntar sig något längre fram. Nu är det dags för annan träning, en som består i att förvänta sig något av mig......  Fortsättning följer ;)

Skäms...

 

 

Ja men skäm på sig matten, det är 1 månad sedan du senast skrev här å folk kan ju tro att vi försvunnit från jordens yta ju.

Det har vi inte vi lever gott här och har det bra. Milla fyllde 5 år igår men vi fick ingen tårta eller presenter nä då för vi firar inte så mycket här...

Det händer däremot inte så mycket. Reser vi så blir det till husvagnen i Ed. Där åker vi till skogen och vandrar eller till något bra ställe där vi tränar apportering.

Här hemma så spårar vi lite ibland, tränar lite av varje. Unghunden får sin träning, ganska mycket skärp till dig träning nu han utmanar matten hela tiden så hon blir helt galen ibland men det är bra för då håller hon sig igång...

Matten gnäller lite för det finns inga mål säger hon allt är skit med hunderiet för den här pandemin säger hon. Men det stämmer väl inte för spåra kan man ju och Tickens första start blir väl om något år och då har vi ingen pandemi längre kanske så nu är det hon som får skärpa sig tycker vi och sluta gnälla kanske ;) 

Ja men nu vet ni i alla fall att vi lever och har det bra trots pandemi och en gnällig matte!!

Här är det livat värre..

 

Ja här är lite livat nu när Milla löper. 1a veckan gick fint, de luktade lite på henne, pussade lite mer men ganska lugnt. Men sen kom höglöpet och Ville hade piggnat till efter veckan hos Märta. Natten mellan torsdag och fredag blev inte mycket sömn för någon här så i fredags drog husse och killarna upp till husvagnen i Ed så vi skulle få sova.

Väl hemma igen i söndags så fortsatte det.... Nu är Milla ur höglöpet men killarna har inte ens fattat det, de piper och har sig så man kan bli tokig för mindre..

Men så är det att ha tikar och hanar, det blir jobbigt för alla när tiken löper. Jaja bara några dagar till så ger det sig.

Vad gäller Ville och Märta så kommer den parningen att bli till hösten istället och då får vi se hur det går, vi får ändra lite i tänket och testa på annat sätt, ja eller para gör de bara på ett sätt men vi kan ändra på var det blir och hur och så... 

Nu tar vi det med ro och hoppas lugnet snart lägger sig här så vi kan börja träna igen och ja ha det som vanligt...

Det blev ingen kärlek denna gången...

 

Nej tyvärr för alla som väntat på en valp efter Ville och Märta så blev det ingen parning, om det blev kärlek ;) ja det vet jag inte men de gillade varandra och enligt Kicki som har Märta, så har de verkligen försökt men nej det blev inget.

Vi åkte dit förra söndagen för en första parning men då var det alldeles för tidigt i löpet så Ville fick stanna kvar. Han har bott där förut, när vi var till Frankrike så bodde han där en vecka så detta var helt ok för oss alla. Vi hade telefonkontakt varje dag för att stämma av men nej. De släpptes samman två gånger om dagen på fm och sedan vila och mat och promenad och sen försök på em men det blev ingen riktig parning, när Ville kom till så flyttade hon på sig och när hon stod still så gav han upp ...

Så igår så åkte vi dit och testade en sista gång när jag var med också men sen sa vi stopp. Ibland blir det bara inte, kanske de två inte ska han några valpar, kanske det inte var meningen.

Ville är nöjd att vara hemma, Tick är nöjd att pappa är hemma igen och allt är som vanligt, ja fast nu löper våran Milla men här ska inte paras för valpar har vi varken tid eller kunskap nog för att föda upp.

 Som sagt synd för de som står på kö för valp och har väntat länge. 

Synd att inte Villes gener förs vidare till fler mysiga, snygga, arbetshundar men så är det. Jag är så glad över att vi fick Ticken, att det blev en så fin kull och även den 1a kullen där de nu är 1,5 år och vad vi hör så är även det bra hundar.

Love is in the air....

 

Ville, vår fina kille ska bli pappa igen om allt går som det ska. Han har två kullar sedan tidigare och nu är det dags igen.

Imorgon åker vi till fina Märta hos kennel Torpedos. 

Detta blir halvsyskon och lite till till våran Tick,då Märta är efter Tickens mamma i en tidigare kull. 

Vi är mycket nöjda med Tick, han är en mycket bra arbetshund, både spår och apportering, trevlig och dessutom snygg. Så nu hoppas vi på en bra parning och sen en fin kull. 

Så kul att Ville blir använd då han är en otroligt lugn och stabil hund med fin arbetslust. Han är ingen utställnings stjärna men har alla detaljer där de ska vara och är sund och frisk. 

Hans 1a kull hos kennel Håll Fast är alla röntgade med A höfter.

Den 2a kullen hos kennel Torpedos är nu 13 månader och en är röntgade med B höfter och fria armbågar, vi har inte röntgad Ticken än ...

En liten känsla av obehag.

 

Ja det finns hos mig en liten obehaglig känsla efter att ha sett Kalla faktas program om Skk som visades igår.

Hundsport är en så stor del av mitt aktiva liv och har så varit under en lång tid, ja nästan hela mitt liv. Att då kunna få det borttaget genom uteslutning så som många blivit och fortfarande blir ja den tanken är obehaglig. Att inte få starta mina hundar, inte få delta i gemenskapen runt allt detta, inte ens få besöka en utställning. Ja det är en obehaglig känsla och då är jag inte uppfödare, lever inte av detta på något sätt, det är min hobby. 

Skks grundregler, ja de vet man att de finns man klickar i det varje gång man anmäler till något. Finns en ruta där det står att jag har ska klicka i att jag läst och den rutan klickar jag i men har jag läst? Nej handen på hjärtat det har jag inte. Jag vet i stort men inte alls så grundligt. 

Jag sökte upp och läste igenom vad som gäller för hanhunds ägare när Ville skulle para för även då ska man på parnings avtalet fylla i en ruta.

Nu vet jag att dessa regler finns för att skydda våra hundar valpköpare, uppfödare, funktionärer osv... 

Det är regler för att tikar inte ska utnyttjas, för att valpar ska ha det bra, för att valpköpare ska vara trygga i att köpa en valp av en auktoriserad uppfödare, för att den som är fodervärd inte ska utnyttjas, osv. Ja det är en trygghet för hundarna och det är viktigt, det är super viktigt då det finns en mängd oseriösa typer som bara ska utnyttja och tjäna pengar men sen då... 

Vem som helst som är medlem kan anmäla/ bli anmäld av vem som helst och det utreds. Ja jag kan bli anmäld av någon som är sur på mig som vill mig illa och så ska jag försvara mig genom skriftliga brev. Alla kan inte formulera sig i skrift och vissa är super bra på det.

 Ja detta ger lite panik, ska jag vara helt tyst nu och aldrig mer säga något öppet som kan tolkas negativt eller kränkande av någon, ska jag smyga runt i ytterkanten och bara sköta mig själv i rädsla för att någon kan misstolka något eller.... 

Det finns alltid två sidor av en händelse det vet vi alla och program vinklas och klipps ihop så det blir bra tv men det lilla obehaget finns där. Skk har stor makt inom hundvärlden, hundvärlden är en stor del av mitt och många andras liv.

 I dagens cybersamhälle tolkas och misstolkas inlägg och texter hit och dit av olika sorters människor, de som gläds över mina texter, de som misstolkar och de som väljer att misstolka.. De som gläds med mig i mina framgångar, de som sörjer med mig när det går snett, de som stöttar och de som stjälper.. men det behövs bara en människa som.. ja ni vet och sedan är det igång. Nu väljer jag att tro att bakom varje stort beslut som te x en uteslutning finns en rättvis och grundlig undersökning, ingen kan väl dömas bara så där? eller...

Jag väljer att lita till min organisation, att de arbetar för hundarnas och alla hundägares bästa. Det finns regler av en anledning att de sedan behöver ses över och revideras regelbundet är självklart, att regler ska kunna ifrågasättas av medlemmar utan rädsla för repressalier är för mig en självklarhet om det görs på rätt sätt och till rätt instans, inte på socialamedier. 

Men idag ska jag leta upp grundreglerna och läsa igenom för det är min skyldighet.

Ingen brådska.

 

Ännu en helg fylld av sol, snö och kyla. Vi åkte upp till jaktmarken i lördags för lite träning och njutning.

Känns lite konstigt nu att inte ha något direkt mål med träningen. Ingen vet när något kommer igång igen men hundarna aktiveras varje dag med någon form av träning.

Tick får grunderna lagda nu, enkelt och med arbetsglädje som största mål. Han är sen i sin utveckling den här killen så jag tar det väldigt lugnt. Lekfullt och med glädje, detaljer är något vi kan slipa på senare, just nu ska det vara kul. 

Kan tyckas slarvigt det vi nu gör, slarvigt och utan någon form av plan men så tränar jag. Inget är detaljstyrt eller petigt utan vi jobbar på grunder utan press. Han får springa förbi mig med dummyn, inga höjda röster eller starka korrigeringar. Han gör det på bus, inte trots eller stress.

Vi leker in apporteringen och har vi en dag då inget funkar eller han störs av andra dofter så bryter vi och bara går istället, kör en inkallning eller fotgående. För mig är vår kontakt viktigast han ska veta att vi har kul. 

Anmälan till unghundsmästerskapet har öppnat men jag kommer inte att anmäla honom, det blir alldeles för mycket krav och press vilket han inte är mogen för och kan då förstöra det förtroende vi har mellan oss.

Vi har ingen brådska, flatten mognar sent och jag brukar inte starta unga hundar om de inte är mentalt mogna för det. 

Vi har många år framför oss.

Så just nu har vi kul och njuter av solen och snön, kylan kan gärna få ge sig...

Jo men vi har det bra..

 

Ja då, vi har det bra. 

Händer inte så mycket här nu.

 Den lille står på tillväxt, hormonerna flödar och han är mest till besvär säger de stora. 

Milla ska löpa tror matten, hon har luktat gott ett tag nu ( milla alltså inte matten) men inget händer, var länge sedan hon löpte nu så matten är lite orolig men Milla bryr sig inte alls...  

Vi har snö och det är kallt. 

Inget kul som händer för alla har corona avstånd till allt så vi är som sällskapshundar nu.. Den lille ser ut som ett troll för det är ingen ide att trimma honom och matten tycker han är söt med all päls... Tja så är det här...

Tiden den går...

 

Liten blir stor och idag fyller Lillebror Tick 1 år.

Ett år har gått sedan de föddes och i 10 månader har han bott hos oss. Pappa Ville tyckte väl i början att den här lille var helt onödig men tant Milla blev alldeles till sig, de fann varandra direkt, något vi nog aldrig trott. Milla är inte så förtjust i andra hundar och absolut inte valpar men Tick han blev hennes..

Ja han är en härlig hund den här killen, han är rolig, sitter alltid på stolar, vill ligga högt så han ser, han bär runt på alla filtar och kuddar han kan hitta, har jag en filt på mig så drar han genast av den och bär runt med öronen pekandes rakt ut som Toker. Han hoppar som en känguru rakt upp och knockar alla i ren glädje, han hoppar över staket också för gränser är inte för honom, alltid lika glad med ögon som lyser.

Han spårar så bra men hör alla ljud och , ja han hoppar högt vid ljud i skogen (om inte pappa och Milla är med för då är han cool) , han apporterar bra men hjärnan orkar inte koncentrera sig så länge så kör korta pass. Han har absolut ingen som helst impulskontroll utan drar iväg när han ser något spännande.. ja han är en typisk ungflatt som mognar sent.

Så grattis på födelsedagen Torpedos California Blue, Tick!

Tappat sugen....

 

Förra året vid den här tiden var allt som vanligt, årets utställningar och prov planerades. 

Skulle vi ta Norge i år, skulle vi lägga en stor del av årets budget på att åter åka långt eller bara vara hem ikring. Inte läge att åka långt med valp tänkte vi, var ska han vara om vi drar 4 dagar till norge, inte läge att ta med en så liten eller? Vilken blir hans 1a utställning? Räknade månader och jo han kanske skulle kunna gå i valpklass då. 

Sverige då, vilka utställningar?

 Ska Ville startas på jaktprov?

 Vi bokade camping till flattmästerskapet, man måste vara tidigt ute för att få en plats, bokade många platser för alla vänner vill stå tillsammans för oj vad roligt det blir... 

Planerade ledighet för valphämtning och den 1a tiden och hur ska vi lösa resten, jo men det ordnar sig sa vi och det gjorde det men hur...(Corona och husse jobbade hemifrån) 

Valparna föds och oj vilken tid det var med besök, tankar och planer för hur det skulle bli.. 

Ja men sen i februari/mars så slog corona till med stor släggan. 

Crufts var väl den sista stora utställning som var, sen fick folk som varit där sitta i karantän när de kom hem( ja norskarna i alla fall).

 Under våren ställdes mer och mer in men flattmästerskapet då, jo men det kan man väl inte... jo då även det. 

Valpen som nu om 2 dagar blir 1 år har aldrig satt sin tass i en utställningsring, han är inte ens ordentligt trimmad (bara lite på öronen) .

 Vi har under 2020 inte varit ute på något alls, inga prov, inga utställningar, inga träningar, inga roliga resor, inget alls och nu börjar jag tappa sugen. 

Har jag då 3 feta troll som såsar runt här och är alldeles inaktiverade? Nej det har jag inte men det finns hos mig ingen riktig gnista. 

Om allt går som det ska så blir Ville pappa igen till våren ( vi väntar på löp) hos kennel Torpedos. Tick och Milla ska startas i anlagsklass viltspår för det kan man fortfarande göra, Milla är på gång in i löp och Tick har sin 1a hormonstorm så det blir nog längre fram i vår men det ska göras.

 Annars är det grundträning för Tick som gäller nu men det går sakta för det finns som inget riktigt mål. Hade unghundsmästerskapet som mål i år men räknar kallt med att även det blir inställt då coronan inte släpper taget om världen. Så ja, efter ett osäkert år så går vi nu in i ett typ "mellanmjölksår" det som blir det blir kan man säga. Inga planer alls utan vi får ta det som det kommer.

 Den tappade sugen får ligga kvar, gnistan går på sparlåga och vi får se hur det blir med något alls. Hundarna bryr sig inte om corona, de behöver aktiveras i alla fall, kanske kommer det något bra ur allt detta? Och tänk på alla pengar vi sparar.... suck....