Milla min Milla...

 Milla ja, hon som skulle bli prinsens efterträdare som min jaktprovs hund, hon som skulle bli så mycket i min planering... Hon som var planerad och så efterlängtad. Jag har aldrig tidigare planerat en valp, de har liksom bara funnits där när det blivit läge för en ny hund men denna dam eller egentligen herre, för det var meningen att vi skulle ha en hane till, inte en tik. Men så blev det bara en hane i kullen och han uppfyllde inte mina utseende krav så då föll valet på en tik.

 Ja hon skulle som sagt bli min efterträdare till Tishen som började bli gammal och skröplig. Denna dam som första gången hon såg en dummy spottade på den.. ja nästan i alla fall, hon total vägrade att ta den. 

Att apportera såg hon inget nöje i, nej hon brydde sig inte. Jobba tillsammans med mig ville hon inte heller. Det tog ett år innan hon tog en dummy men sen var det som hon aldrig gjort annat men att lämna den till mig är onödigt, hon slänger den en bit ifrån, vad jag än gör så... Hon gillar inte skott, accepterar det men vill än så länge inte arbeta då det skjuts. Hon är en helt suverän markör, missar aldrig, helt ok på söket men än så länge lite osäker när det blir svårt. Skrajsen och skvättig i nya miljöer men det är inget ovanligt det har jag haft andra flattar som varit i hennes ålder men ja, hon är allt jag inte planerat.....

Men kan man undra, varför har jag henne kvar då om hon inte fungerar som jag planerat? Jo för att hon är en hund som jag tagit in i familjen, hon har all rätt att vara den hon är, bara för att jag har en plan....så.... behöver inte min plan vara rätt. 

Milla är en kompis inget arbetsredskap. Hade jag varit jägare som yrke och skaffat henne som ett arbetsredskap i min yrkesroll, ja då hade hon antagligen inte varit kvar men för mig är det en sport att träna hund. Våra hundar är familjemedlemmar. Och vad säger att jag inte för stunden, medan hon mognar  kan testa en annan inriktning? Så imorgon ska vi börja en kurs i Rally lydnad. Kan vara kul att testa något nytt men lite läskigt... Och jag tvivlar inte på att Milla om några år när hon mognat färdigt kommer att vara en fin jaktprovs hund. 

Än så länge är hon en utmärkt strosa i skogen med kameran, plocka bär/svamp kompis, ligga i soffan och mysa hund.