lite nya bilder.

Äntligen är snö och is borta för denna gången och igår sken solen på frosten. Då passade jag på att ta några nya uppställningsbilder på både Ville och Milla.

Ville har mogant och utvecklats bra under det senaste året, han blir 4 år i juni.

Även Milla kommer sig bra, börjar kroppa sig, bygga muskler och få lite mer päls. Hon blir 2 år i April.

Årets första!

Ja så var årets första utställning avklarad. Ssrk/Bergslagens utställning i Kumla, domare Mats Jonsson. Som vanligt till Kumla så var det många anmälda ca 77 i år. Det året Tishen tog sitt svenska championat var det 120 anmälda, en trevlig utställning men inte speciell på något sätt men alltid många anmälda..

Ja detta var en domare vi aldrig tidigare ställt för så hur det kunde gå visste vi inte. Domaren delade ut väldigt många VG i alla klasser och riktigt vad han drog på vet vi inte för det var i mina ögon riktigt fina hundar som fick vg och inte alls lika fina som fick excellent, när vi läste kritikerna som vänner fått stod inget speciellt som, utan alla hade fin kritik.

Ville var först ut i jaktklassen och idag ställde matten honom för att se om det skulle gå något bättre. Ville är svår att visa då han inte riktigt är bekväm i ringen och gärna ställer sig väldigt brett med bakbenen, jo vi borde träna, träna mer på detta.. Lite spänt då som sagt många vg delats ut, så skönt när den röda excellent skylten kom .. han blev 4a i jaktklassen men utan ck. I kritiken stod det att han var " Bredspårig"...

Milla visades idag av husse. Hon reagerade starkt på miljön i Åstrop i höstas, var osäker och inte alls bekväm i situationen så vi beslöt oss för att testa med husse idag istället. 

Hon har just avslutat sitt 2a löp och vi hoppas att värsta "Spökåldern" nu är över.. Och det var den. Milla gillade allt idag, klev in i ridhuset med glada steg, kollade nyfiket på allt och hälsade glatt på allt och alla, reagerade inte nämnvärt på de testosteron stinna Labradorerna som gurglande och morrade runt den ringen. Hon har ibland (läs oftast) lite svårt att springa inne i ringen, skuttar och blir glatt överraskad av de hundar som kommer efter. Idag visade hon sig ganska så bra, sprang fint men inte avslappnat, stod fint och fick ett VG med fin kritik men var enligt domaren lite "underställd", sträckte alltså inte ut sin bakben i rörelse som hon borde och var en aning brant i korset och det är hon, bakbensrörelsen beror troligt vis på att hon inte är avslappnad. Eller så är det något den domaren tyckte bara, så som det är ibland. Vissa domare tycker si och andra så...

Summa summarum blir att vi är nöjda med resultatet. Ville fick ett excellent och Milla hade en kul dag och var inte alls påverkad av situationen, vi hade en trevlig dag och träffade en hel mängd vänner runt ringen! Inga bilder, då jag inte hade någon kamera med mig...

Nytt år, nya föresatser.. Men hur gick det med de gamla.

Gott nytt år till er alla!

Nytt år, nya planer men först en liten titt tillbaka på året som varit. visioner för 2017 Vilka tankar hade jag inför det året,. Jo det skulle bli ett "mellanår" ett år för Ville att mogna och förhoppningsvis ta sin nkl 1a och Milla skulle satsa på vilt spåret.

Pga sen start hösten -16 fick vi ingen start under våren-17,  men  sen blev det en del. Under hösten blev det 4 starter i Sverige och 2 i Norge, ingen 1a dock. En 2a fick vi med oss i alla fall så nu är det fritt fram för att använda honom i avel och har vi tur kan det bli småVillar framöver, ska bli så kul.  

Vi for till Norge i juni och startade officiellt WT och där skötte han sig så fint men en 0a på en svår station, surt då han hade så fina poäng på de andra men han visar att han kan, behövs mer rutin hos hund/förare bara.

Blev inte så många utställningar men i august på SKK/Backamo fick han sitt första svenska CK, så kul, han har ett i Norge sedan tidigare. Han börjar mogna i kroppen nu och växa i sig.

Milla min Milla, fick en jobbig vår. Hon löpte för första gången i April och gick då in i värsta spök perioden. Inget nytt egentligen men man glömmer så fort, både min gamla Tasha och Tishen hade såna perioder men aldrig Ville, aldrig hans mormor Ellen så jag tänkte inte på det.

 Men så for vi på Flattlägret på Backamo. Hade anmält Milla i januari, kom med men ångrade mig, blev inte av med platsen som var redigt dyr, tog beslutet att åka men oj som jag ångrar det. 3 dagars intensivt tränande och första dagen small det. 

Vi satt i godan ro och lyssnade på instruktören, alla hundar låg och vilade. Då small det som av ett knallskott precis där vi satt och Milla blev så rädd, hon blev otroligt rädd och där var det kört... Ja hon reagerar nu på skott. Det är otroligt trist. Hon har varit med på alla jaktprov men där reagerar hon inte nämnvärt, kollar lite men inte rädd. Kommer vi till skjutbanan så är det jobbigt, när husse skjuter rådjur är skottet jobbigt. Så detta blir något vi kommer att träna vidare på. Hon är nu i 2a löpet och jag hoppas hon stabiliserar sig efter det. Nyår gick fint, visst reagerade hon på de stora knallarna men kopplade av sen, ingen panik eller så, bara en liten oro. Vi har spårat en del under året och apporteringstränar nästan varje dag. 

Planer för 2018.

Milla ska få växa och mogna i lugn och ro, hon får följa med på allt som händer men inget annat. Aktiveringstränas gör hon hela tiden, spårar, apporterar och jo lite mer lydnadsträning ska det bli. Några utställningar blir det om vi ändå åker med Ville men inte annars. 

Ville då, ja arbetet mot nkl 1an fortsätter, det ska gå, det har gått med mina tidigare hundar så ;)

Han kommer att ställas då det finns någon kul utställning med bra domare men det är inget vi lägger någon större energi på.

Årets stora händelse här är ju Flattmästerskapet i Augusti så mycket av vår tid läggs där. Jag planerar att starta Ville, husse ska vara funktionär men jag har valt att inte ta någon post, en av oss behöver vara med hundarna. 

Blir det som vi tror ska Ville bli pappa i år men mer om det kommer när planerna är helt spikade.

God Jul!

Snöbus i skogen!

Jo då, vi har gjort en hel del sedan sist...

Det blev ett sista försök att få en 1a i nkl för Ville. Efter en tids vila for vi till Norge, ganska långt upp i Norge och där var det snö!!! Ville hade inte sett snö sedan i typ februari och jag tränar inte med dummys när vi har snö så detta blev något nytt. Han hade inga problem med detta, jobbade hyfsat bra men det märktes på honom att han var trött på prov. Ville är en praktisk jakt hund på alla sätt, trivs allra bäst i skogen med husse och bössan, provsituationer där det krävs mycket lydnad och samarbete är inte hans grej. Jo han lyder och samarbetar bra men prov är inte hans grej, inte husses heller, de trivs som bäst i skogen på jakt. Det blev en del slarv och ett 3e pris men en fin dag med sol och snö och brasa som brann och som nästan alltid i Norge otroligt trevliga människor. 

Så har vi varit i Skåne på utställning SSRK/Södras utst i Åstorp, en tradition har det blivit att ta en hösthelg med hotell och mys. Båda hundarna är enkla att ha med på hotell, de uppför sig så fint.

Milla gjorde debut i unghundsklass, 19 månader var hon då och hon är fin tycker jag och det tyckte domaren också men i jämförelse med de andra så var hon lite ofärdig ;) vg med en fin kritik och jag är nöjd med det, hon behöver tid att växa i sig och framför allt mogna mentalt. Ridhus var läskigt, speakerröster från högtalare var väldigt läskigt, att vara i ringen var obehagligt osv... men inget konstigt, känner igen det från tidigare tikar jag haft, i den åldern finns det spöken i varje hörn ;) Ville skötte sig fint och fick ett excellent även han med fin kritik.

Nu har vi vintervila här, tränar och busar i skogen. Idag är Ville på älgjakt med husse... Och Milla hemma med matten.

Nej nu är vi less på detta...

4e provet på 4 veckor och Ville jobbar på. Han är duktig, har ett fint grepp,mjuk och fin i munnen,  tar allt vilt utan problem, snabb och säker markör på både land och vatten, fina sök och bra näsa, samarbetar, tar signaler, fint fotgående och .. Ja allt funkar bra, bara inte på samma dag! Idag bytte han vilt på söket, två gånger och samma kråka, tog kråkan och på invägen bytte han, en tröst men ingen ursäkt är att fler hade gjort det samma med kråkan.. 0 i protokollet....

Nej nu kände vi på hemvägen att det får vara bra, blir inga fler anmälningar till prov. Vi har en bra hund som har alla moment. Nu är det snart älgjakt och rådjurs jakt med hund, så nu får det vara bra med detta. Kanske blir det en tur till Norge eller Danmark till våren för i Sverige kommer vi inte med på fler nybörjar prov förrns nästa höst. 

Störningsträning utan träningskamrater.

Så var det då prov igår igen, Arvika denna gång och på Värmlandsproven har de båt. Vi har ingen båt, vi har inga träningsställen där det finns båt. Och Ville blir störd när båten ros ut i sjön, eller störd är fel ord, han omfokuserar från det han håller på med till vad som kommer att ske från båten. 

Första Arvika provet hade ett delat sök, tre vilt in, vända om mot sjön och en markering kom från just båten och minne har han Ville ponken, kommer båt, kommer markering...

Samma sak igår fast då roddes båten ut när Ville var på söket och jobbade, då fokuserade han om och hade koll på båten, vilket gjorde honom helt okoncentrerad på söket, vilket gav en 3a på provet. Husse slarvade med att ta emot vatten markeringarna också vilket gjorde att de inte kom i hand.

Men nu till problemet med att träna med störningar när man inte har just typ båt. Vi bor på landet och våra hundar tränas i skog och på ängar. Alltså behöver vi byta miljö för träningen. Jag har gjort så med mina tidigare hundar men med Ville som tränas av husse har det inte blivit av... Att åka in till stan och träna i parken, vilket jag gjorde mycket med Tishen. Vi tränade i alla olika miljöer, på bryggor, i parker osv.. Ellen tränade jag linjetag med vid återvinningen som är vid Bussstationen, finns en bra gräsremsa där för kortare linjer. Att sända när bussen släpper av passagerare var super för henne som älskade människor. Att hålla fokus och koncentration på mig även när det rör sig folk omkring.

Detta är snabba och enkla träningar som man kan bränna av när man åker och handlar te x, ta ut hunden, ställ en apport och sänd, in med hunden och åk hem. Gå på stan med full koncentration, hitta en plats att ställa en apport och hämta in den, använd lina om det finns risk för att hunden drar. Störningar finns överallt så varför inte utnyttja dessa. Har man lärt hunden att koppla av/ koppla om i alla miljöer så funkar det även på prov med båt. Så nu dammar vi av gamla knep och tränar.... vidare.. nästa prov på söndag i Kilanda, hej å hå..

Ville på prov!

Så har höstens jaktprovs säsong startat. Våren blev inget med då vi blev bortlottade på de prov vi anmält till men nu har vi flyt. Arvika i början av september var först. Där jobbade Ville bra, mycket bra men tog inte kaninerna spontant, tog dom med hjälp av domaren men vad gör väl det, viltvägran ger 0 i protokollet.  Sjöön utanför Borås förra helgen, där var Ville så tänd jobbade super bra men fick ett dåligt fotgående och allmänt rörig så det blev en 2a. Nu tar vi nya tag och åker till Arvika igen till helgen, ett himla körande blir det. Går inte detta så är vi med till Kilanda helgen efter, snacka om flyt i lottningen denna säsong!!

Väldigt roligt är att flera uppfödare har sett och gillar Ville, så har vi tur blir det valpar efter honom. Är det någon annan som är intresserad så börja arbeta med era tikar för Ville vill ha damer som kan jobba och jobba med vilt. :)

Ville på utställning.

Så var det då dags igen efter sommaruppehållet. Ville var anmäld till SKK/Backamo för domare Lisbeth Liljekvist. Räcer Råttan Milla var inte anmäld, finns ingen klass för damer utan päls ;) så hon vr med för socialträning, därav bristen på bilder. Svårt att fota med en dam i kopplet som drog åt alla håll.

Ville däremot skötte sig fint och blev placerad som 3a  med ck i jaktklassen. Kritiken var bra, inget av det som vi tidigare dragits med som lösa armbågar och så fanns kvar. Han har vuxit i sin kropp nu och mognat. Så första svenska CK är nu taget. Oplacerad i bästa hane men vi är nöjda. Nu blir det inget mer förrns i november då vi planerar en Skåne helg med Åstorps utställning.

Om bajspåsar!!

Varför skriver jag då om bajspåsar???? Ja det kan man undra. 

Var ute på en ploggpromenad igår, en promenad för att plocka skräp i vårt närområde.

 Plogga är det nya, jogga och plocka skräp men just nu vill inte kroppen jogga så vi promenerar men nog om det. 

Döm om min förvåning när jag i skogskanten ser en rosa påse och sen ser att den är fylld med just bajs, en bajspåse alltså i skogen!? Slängd in bakom en buske... Varför plocka upp i en plastpåse om man sen ska slänga den i naturen? Bajs i naturen förmultnar ganska snabbt, bajs i en plastpåse förmultnar inte alls, det ligger där år efter år... Helt puckat! 

Klart man ska plocka upp efter hundarna om de bajsar där det kan trampas i eller på annat sätt förorena men bajsar de på vägkanten kan man peta ner det i diket eller in i skogen eller... ja... men att plocka upp det för att det ser bra ut om någon ser dig för att sedan i smyg dumpa in påsen i en buske, det är dåligt... Plockar man upp i en påse, slänger man den sedan i en papperskorg eller soptunna, går man förbi på min väg får man gärna slänga den i min tunna i facket för brännbart!! Luktar det inte frågar folk när jag erbjuder dom detta? Jo kanske men inte mycket och tunnan står på vägkanten så lukten stör inte på något sätt, värre då med räkskal i komposten ;) Eller plast i naturen..

Så.. bajspåsar är bra men hör inte hemma i naturen!!!

Här snackar vi semester...

Morgonrunda i skogen upp på berget..